• et
  • fi
  • sv
  • ru
  • en
+372 6 580 340 info(ät)zincpot.ee

Tekniska villkor

Tekniska villkor för varmförzinkning av stålkonstruktioner.

 

I. Definition
Varmförzinkning avser applicering av zinkbeläggning på en detalj. Detta görs genom att doppa ner detaljen i flytande zink blandad med nödvändiga tillsatser. Därvid bildas legeringsskikt mellan basmetallen och ytbeläggningen av ren zink. I vissa fall kan hela ytbeläggningen bestå av legeringsskikt.

 

II.Tillämpning
De nedan angivna villkoren tillämpas på varmförzinkning av produkter av stål och andra järnmetaller.
Materialen förzinkas i enlighet med standarder EVS-EN ISO 1461 och EVS-EN ISO 14713-2.

 

III. Materialet och dess lämplighet
1. Otätat stål är idealiskt för varmförzinkning. Material med hållfasthet upp till S 235 som är fria från valsningsdefekter, porer, sot och flusstillsatser är bäst för varmförzinkning. I allmänhet kan varmförzinkning användas vid stål upp till hållfasthet S 355, i så fall uppfyller stålets egenskaper kraven enligt standard EN 10025. Vid stål med högre hållfasthet ska varmförzinkaren rådfrågas i förväg. Varmförzinkning rekommenderas inte vid stål av Hardox- och Weldox-typ.
Varmförzinkning är särskilt lämplig vid otätat eller aluminiumtätat stål.
Varmförzinkaren kan inte hindra att kiseltätat stål kan få en tjockare zinkbeläggning med sämre vidhäftning. Även andra legeringselement kan orsaka liknande fenomen. Av stål med svavelhalt över 0,08% kan bra varmförzinkning endast uppnås vid automatstål. Varmförzinkning kan inte användas vid stålkonstruktioner där automatstål är kombinerad med någon annan ståltyp.
a) Basmetall. Basmetallens kemiska sammansättning har betydlig inverkan på zinkskiktets bildning och tjocklek. Legeringselementen kisel och fosfor har den starkaste inverkan. Vid kiselhalt mellan 0,03…0,12% eller 0,25% kan man förvänta en särskilt intensiv reaktion mellan järn och zink och en större skikttjocklek. Fosforhalten bör helst inte överskrida 0,020%. Kunden ska skriftligen underrätta varmförzinkaren om alla avvikelser när det gäller halten av tillsatser. Även för hög kol- och svavelhalt kan orsaka ett tjockare, ojämnt zinkskikt (ränder).
b) Yta. Hög ytgrovhet hos basmetallen kan ge ett ojämnt, tjockare zinkskikt.
c) Godstjocklek. Väggtjocklek, konstruktionsmått och form påverkar zinkskiktets tjocklek pga skillnader i doppningstid och värmekapacitet.
2.Gjutna detaljer ska vara fria från tomrum och noggrant rengjorda från sand- och grafitrester (sandblästrade, SA 2 1/2, ISO 8501). Gråjärn kan inte förzinkas med bra resultat eftersom den höga kolhalten hindrar förzinkningsprocessen. Gjutna plattor kan spricka pga värmespänningar. Gjutna detaljer och ståldetaljer får inte förzinkas tillsammans; de ska doppas ner i badet var för sig eftersom materialen kräver olika behandling. Vid uppdrag som gäller förzinkning av gjutna detaljer ska den första ordern betraktas som provförzinkning av den aktuella produkttypen; varmförzinkaren åtar sig inget ansvar för den.
3. Kunden har fullt ansvar för att stålet i de levererade detaljerna är lämplig för förzinkning.

 

IV. Detaljernas egenskaper
För bra förzinkningsresultat ska kunden ta hänsyn till följande egenskaper hos detaljerna.
1. Måtten på detaljer som kan förzinkas beror på måtten av zinkbadet som används på förzinkningsfabriken.
2. Föremålen ska vara konstruerade så att de i största möjliga mån kan förzinkas med ett arbetsmoment. När föremålen doppas ned i badet ska zinken kunna rinna fritt ner till deras lägsta punkt och luften ska kunna ta sig ut genom den högsta punkten. När föremålen lyfts ut ska avrinning av zinken ske fritt och snabbt. Förzinkningsrester ska kunna avlägsnas.
3. För förebyggande av deformation ska materialet vara fritt från eventuella invändiga spänningar pga kallpressning och svetsning. Varmförzinkaren åtar sig inget ansvar för några som helst deformationer.
4. Inga riktningsarbeten utförs.
5. Före behandling av föremålen som ska förzinkas ska deras konstruktion, form och storlek samrådas med varmförzinkaren. Detta gäller även vid användning av material som kan orsaka problem pga deras egenskaper. Om ritningar finns kontrollerar varmförzinkaren konstruktionernas lämplighet för förzinkning. En anvisning för konstruering i enlighet med varmförzinkningskraven anges i bilagan till dessa tekniska leveransvillkor.
6. Det levererade materialet ska inte behöva sorteras eller demonteras. Om sådana arbeten ändå krävs före eller efter förzinkningen faktureras kunden de faktiska kostnaderna för detta. Detaljer som levereras till förzinkning ska vara sorterade efter längd eller art och så att de kan lyftas med kran eller lyfttruck.

 

V. Ihåliga föremål
1. Varmvattenberedare, tankar och andra ihåliga föremål förzinkas oftast både invändigt och utvändigt. Därför ska de ha en eller flera tillräckligt stora hål för in- och utflöde som placeras diagonalt i förhållande till varandra. Storleken av dessa hål ska motsvara en fjärdedel till en tredjedel av föremålets tvärsnitt. Utluftningsmöjlighet krävs även vid mycket smala tomrum, t ex små spalter mellan två plana detaljer ovanpå varandra som är förenade i alla kanter och överskrider måtten angivna i DIN A5 (tomrummet förzinkas inte). Annars påverkas detaljerna av kvarbliven syra som orsakar rostränder på zinkytan efter förzinkning. Dessa påverkar dock inte korrosionsskyddet.
2. Föremål med slutna tomrum kan inte förzinkas pga explosionsrisk. Sådana tomrum ska alltid ha hål för avlastning av övertryck som uppstår vid upphettning.
3. Om ett ihåligt föremål endast kan förzinkas utvändigt ska varje slutet tomrum förses med ett utluftningsrör. Förzinkning av sådana konstruktioner är endast möjlig upp till en viss storlek pga lyftkraften, därför ska det samrådas med varmförzinkaren i förväg.
4. Vid påsvetsning av hylsor ska man se till att de inte når in i föremålet, inte bildar ränder och är alltid monterade i den lägsta och den högsta punkten av föremålet i förzinkningsposition, så att all flytande zink kan rinna ut.
5. Svetsade rörkonstruktioner ska förses med nödvändiga hål för utluftning och in- och utflöde av zink vid alla icke-genomgående stumförband. Dessa hål ska placeras så nära svetsfogarna som möjligt.
6. För att säkra bra förzinkningskvalitet vid rörkonstruktioner och stegar av profilrör får de inborrade utluftningshålens area inte vara mindre än en fjärdedel till en tredjedel av tvärsnittsarean, annars kan de inborrade hålen bli tilltäppta under förzinkning (se tabellen på den sista sidan av leveransvillkoren).
Utluftningshål med mindre tvärsnitt orsakar problem och extrakostnader vid varmförzinkning. Varmförzinkningsfabriken har rätt att fakturera kunden sådana extrakostnader. Dessutom försämras förzinkningskvaliteten på invändiga ytor.

 

VI. Deformation
Föremål med lätt konstruktion och särskilt stora mått kan deformeras i större eller mindre grad pga relativt intensiv upphettning (upp till 450 °C). Runda tankar och plåtkonstruktioner med böjda valvformade väggar eller med förstyvningsribbor är lämpligare för förzinkning i helbad än plåtkonstruktioner med plana väggar som lätt kan deformeras. Enligt vår erfarenhet blir förstärkningselement eller ramar av profilstål med nit- eller svetsförband (t ex plåtdörrar) ofta kraftigt deformerade och är praktiskt taget omöjliga att rikta efteråt. Därför ska plåtar och förstärkningselement levereras separat, dvs som lösa detaljer, så att enskilda detaljer vid behov kan riktas efter förzinkningen. Montering med nitar eller bultar får ske först efter förzinkningen.

 

VII. Nitade konstruktioner
Ihopnitade detaljer är ganska olämpliga för förzinkning eftersom syran tränger in mellan stödytorna vid förbehandling och syraresterna kan orsaka korrosion. Dessutom ska man se till att endast använda stålnitar eftersom nitar av icke-järnmetaller eller legeringar med icke-järnmetaller kan lossna vid upphettning. I så fall kan man inte garantera någon bra kvalitet.

 

VIII. Hårdlödda detaljer
Sådana detaljer får endast doppas i zinkbadet för en kort tid eftersom hårdlödningens hållfasthet reduceras i flytande zink och den tål inte längre någon mekanisk belastning. Därför är det föga sannolikt att sådana produkter kan förzinkas. Kunden ska ersätta kostnader pga förlust eller skador.

 

IX. Mjuklödda detaljer
Mjuklödning går omedelbart sönder i ett zinkbad, därför får mjuklödning inte användas vid föremål som ska varmförzinkas.

 

X. Rörliga detaljer
Leder, reglar, lås och andra rörligt monterade detaljer ska monteras ned. Deras konstruktion ska ha ett tillräckligt glapp (flera millimeter) så att man kan röra på dem eller få dem rörliga igen efter varmförzinkningen. Nedmontering utförs på fabriken vid kundens önskemål om kunden ersätter kostnaderna. Leder och andra rörliga detaljer ska levereras som lösa detaljer och de ska ha ett glapp på minst en millimeter eller mer (beroende på bultdiametern).

 

XI. Gängor, skruvar, öppningar och bultar
Enligt standard ISO 10684 ska gängade bultar ha undermått och gängade muttrar övermått. Gängade detaljer som är styvt monterade vid konstruktionen ska gängas om av kunden om inte annat har överenskommits. Bulthålen ska vara enligt nedan (enligt empiriska värden):
a) från M8 till M20 (inklusive): +1,5…+2,0 mm över den nominella diametern;
b) från M24: +2,0…+3,0 mm över den nominella diametern.
För att säkerställa kompatibilitet ska muttergängan vara 0,3…1 mm under sin nominella diameter, beroende på storlek.

 

XII. Konstruktioner med bultförband
Kunden ska leverera sådana konstruktioner isärmonterade, annars kommer varmförzinkaren att själv montera isär dem och kostnaderna faktureras kunden.

 

XIII. Överlappningar och valsade anslutningar
Om överlappningar, överdrag, valsade anslutningar osv inte är tätt slutna eller om de har ett glapp på 3…4 mm kommer syra- och flussrester att fastna i dem och orsaka korrosion eller fläckar.

 

XIV. Svetsförband
Svetsfogar ska vara noggrant rengjorda från slagg och fria från porer eller flussrester. Fogen ska vara obruten, annars kan vissa ställen förbli utan zinkbeläggning. All svetsslagg ska avlägsnas. Vid punktsvetsning ska punkterna vara belägna så tätt bredvid varandra som möjligt. Alla rester efter elektrisk bågsvetsning och CO2-svetsning ska avlägsnas av kunden. Alla svetsfogar ska vara fria från flussrester. Silikonhaltig svetsspray får inte användas. Detta kontrolleras inte av förzinkningsföretaget.

 

XV. Ytans renhet
Helt eller delvis målade, lackerade, oljade, smorda, förförzinkade, kraftigt korroderade eller rostskyddsbehandlade produkter ska rengöras före förzinkning. Därför rekommenderas kunden att se till att inga sådana ytbeläggningar finns hos inköpt material. För att undvika defekter i zinkbeläggningen ska kunden se till att stålytan är fri från olja, alla slags ytbeläggningar, tjära, fett och olika ytskyddsmedel. Kunden ska rengöra smutsiga ställen på ytan på egen bekostnad och med en behandling som är lämplig för materialet och konstruktionsdetaljerna.
Kunden behöver inte rengöra ytor från vanlig korrosion.
Om föremålen har lättantändliga ytbeläggningar eller innehåller rester av sådana skall varmförzinkaren absolut underrättas om detta skriftligen innan varorna levereras.
Målade konstruktioner och gamla smidesprodukter har särskilt hög risk för skador eftersom de ofta innehåller undermåliga svetsfogar och flussrester och inte kan kontrolleras i förväg. Därför behöver man räkna med eventuell sprickning. Skador på sådana föremål under olika arbetsmoment ersätts inte. Dessutom kan små deformationer uppstå och detaljerna kan även bli böjda vid varmförzinkning. Vi accepterar inga kostnadsanspråk i samband med återställning, riktning och andra liknande arbeten.
Färgen kan inte avlägsnas helt från smala spalter mellan plana tätt anslutande metalldetaljer, fogar osv, buntformade smidesdetaljer, undermåliga svetsfogar (porer, flussrester) och staketnät. Det är oundvikligt att föremålet kommer att avge rester av syra och fluss efter varmförzinkningen. De kan ses som rödbruna ränder. Därför rekommenderas det att noggrant rengöra och behandla de defekta ställena.

 

XVI. Markering av produkter
Produkterna ska vara markerade med vattenlöslig dispersionsfärg. Föremålen får inte markeras med oljefärg, oljekrita eller silikonhaltig spraymedel. Dessa medel skulle behöva avlägsnas före förzinkningen, annars förblir sådana ställen utan zinkbeläggning.

 

XVII. Rester efter bearbetning
Vid borrning, stansning och pressning av detaljer som ska förzinkas ska man se till att endast använda vattenlösliga emulsioner. Silikonhaltig svetsspray får inte användas, den kommer att delvis brännas in i ytan vid svetsning och kan inte avlägsnas med syra. Grader efter borrning och skärning samt skärningsmarkeringar kommer att samla zink vid varmförzinkning. Sådana rester avlägsnas inte av varmförzinkaren. Kunden skall rengöra tankar invändigt från borrningsspån.

 

XVIII. Föremål avsedda för kontakt med livsmedel
Förzinkning av föremål avsedda för kontakt med livsmedel kräver efterlevnad av specialkrav. Sådana uppdrag ska samrådas separat med varmförzinkningsföretaget.

 

XIX. Förzinkningsmetoden
Varmförzinkningsföretaget väljer den lämpligaste förbehandlings- och förzinkningsmetoden för den aktuella situationen.

 

XX. Zinkkvalitet
Varmförzinkning utförs oftast med zink enligt standard EVS-EN ISO 1461 med viktprocent minst 98,5%.

 

XXI. Zinkbeläggningens kvalitetsegenskaper
1. Utseende. Zinkbeläggningen ska vara obruten och fri från defekter som kan leda till korrosion. Gråaktig zinkbeläggning beror främst på stålmaterialets kemiska sammansättning (kiselhalt) och försämrar inte kvaliteten. Detta gäller även för zinkoxid (vitrost). Zinkoxid kan orsaka vidhäftningsproblem för kunden vid viss efterbehandling, t ex applicering av ytbeläggning. Förutom stålmaterialets kemiska sammansättning beror gråaktig yta även på materialets typ och tjocklek samt olika godstjocklek hos konstruktionsdetaljer.
2. Zinkbeläggningens vikt per ytenhet och skikttjocklek regleras med standard EVS-EN ISO 1461.
3. Vidhäftning av zinkbeläggning. Vid avsedd belastning får zinkbeläggningen inte flagna eller lossna på något sätt. Detta gäller inte vid för stor zinktjocklek pga basmetallen. Ej avsedd belastning inkluderar bl a påföljande formändring och skärning samt fel riktning och transport. Även stora eller svårförzinkade konstruktioner kan få ett för tjockt zinkskikt pga längre doppningstid. Detta påverkar zinkbeläggningens vidhäftning.
4. Kontroll av zinkbeläggningen. Zinktjockleken mäts i enlighet med ISO 1461 och en rapport utfärdas vid begäran.
5. Provning. Vid kundens särskilda önskemål kan förzinkningsföretaget utföra provning av förzinkade detaljer. Kunden ska ersätta kostnaderna för detta.

 

XXII. Hantering av defekter
Reparation av enstaka oförzinkade eller otillräckligt förzinkade ställen är tillåten. Det reparerade stället ska motsvara det oskadade zinkskiktets korrosionsskyddsegenskaper. Reparationsmetoden väljs av varmförzinkaren i enlighet med kraven i standard EVS-EN ISO 1461.

 

XXIII. Extra avgifter
1. Varmförzinkningsföretaget har rätt att fakturera extra avgifter med utgångspunkt i kraven på materialegenskaper och lämplighet av produkter enligt dessa tekniska villkor.
Priserna bestäms av varmförzinkningsföretaget.

 

Att undvika detaljer med stora mått

 

Suuremõõtmeliste detailide vältimine

 

Stora detaljer kan orsaka problem vid transport och förzinkning; plana detaljer kan förzinkas med bättre kvalitet och mer ekonomiskt. Vid ihåliga profiler ska hål för inflöde av zink och utluftning finnas.

 

Att undvika invändiga och utvändiga blinda hörn – säkra hål i överlappningar

 

Surnud sise- ja välisnurkade vältimine – ülekatete avade tagamine

 

Utluftning och avrinning av zink ska även säkras vid ramkonstruktioner av öppna rör.

 

Delvis ihopsvetsning av profiler

 

Profiilide osaline kokkukeevitamine

 

 

Upphängningsmöjlighet

 

Riputamise võimaldamine

 

Hålen för inflöde av zink och utluftning ska placeras i möjligaste mån tvärs emot upphängningsanordningen.

 

Möjlighet till upphängning

 

Riputamise võimaldamine

 

XXIV Förvaring av nyligen varmförzinkade detaljer
Nyligen varmförzinkade ytor kan drabbas av vitrost. Därför ska nyligen varmförzinkade detaljer förvaras i ett torrt, välventilerat utrymme. Detaljerna får inte komma i kontakt med varandra för att undvika kondensvatten på kontaktytan. Varmförzinkaren åtar sig inget ansvar för eventuell vitrost.

 

XXV Transport av nyligen varmförzinkade detaljer
Nyligen varmförzinkade detaljer ska transporteras fuktskyddade. Vi rekommenderar slutna lastbilar för transport. Detta är särskilt viktigt under vintersäsongen då zinkytorna kan skadas av såväl fukt som vägsalt.
Varmförzinkaren åtar sig inget ansvar för eventuella skador pga olämpligt transportsätt.

 

XXVI Krav på stålkvaliteter avsedda för laser-/plasmaskärning
Vid stålkvaliteter avsedda för laser-/plasmaskärning behöver stålytan grovslipas före varmförzinkningen (med sandblästring, kulblästring) för att zinkbeläggningen ska uppfylla kraven enligt ISO 1461.

 

Ladda ned » Tekniska villkor för varmförzinkning av stålkonstruktioner (PDF)